Vi insåg ganska snart att vår semesterdag var ganska inrutat trots allt. Lina skulle skriva in sig på Bamseklubben klockan 10.00. Anton vägrade dock skriva in sig på sitt Superkids vi anmält honom, till klockan 13.30. Men när han väl var med Lina på sin inskolning och träffade de superduktiga och kompetenta båda ledaren, Pelle och Cissi, så ändrade han sig genast och ville var med. Som tur var kunde han skrivas in när vi ändå var där, så då fick vi en tid mindre att passa.
Strax därefter var det dags för Linas första besök på Bamseklubben klockan 10.00 till 12.00. Hon kom ut därifrån med pånitade öron på kepsen hon fått och kaninmålad i ansiktet.
Därefter gjorde vi ett djärvt försök att komma utanför hotellområdet för första gången och äta en bit mat på lämplig restaurang. På vägen dit frågade min sambo :
- ”Lina, vem älskar dig?”
- ”Eva” svarade Lina snabbt. ”Eva på lekstugan.”
Eva är en av hennes dagmammor hemma i Linköping. Detta var ett överraskande svar för oss.
Vi hittade restaurang ”Coco Loco” alldeles nere vid vattnet. Anton sa att det inte var alla restauranter som hade en dörr öppen ut mot Atlanten. Tre figurer utklädda till Bamse, Skalman och Lille Skutt passerade utanför restaurangen och Lina och jag gick ut och hälsade på dem. Linas samlade intryck var att ”Skalman var längst av dem”.
Anton åt sedan en vuxenstorlekav Capriccosa utan champinoner som han formligen älskade. Poco Loco slog däremot rekord i att vara långsamma på att få in notan, så vi var inte tillbaka förrän klockan 14.30, och då hade Superkids redan hållit på i en halvtimma. Anton hoppade dock in och stortrivdes med evenemanget. Vi också för då såg vi till att Lina sov middag under den tiden och deras föräldrar kunde pusta ut i en dryg timma.
När Anton kommit tillbaka drar vi oss ner mot affärerna utanför hotellet igen och vi hittar en spelhall som också hade tillgång till Internet för en halv Euro för 20 minuter. Jag testar det för att kunna läsa mig till i vilken ordning melodierna placerat sig i svenska melodifestivalens final som vi missat kvällen innan eftersom vi satt på flyget då. Allt medan Anton provar några av spelen.
På kvällen tittade vi på TV och båda barnen höll sig vakna till runt 20.00. Då kröp jag och barnen ner i vår dubbelsäng och jag läste Kalle Anka för dem med en på varje arm. För pappa var detta en oerhörd kvalitetstid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar