Den 2 oktober 1982 köpte jag en Vic 20. Då började en ny epok av mitt liv. Att sitta och göra dataprogram var ju jättekul!! Jag lade ner ca 1000 timmar om året på att göra detta under flera år. Ja, faktum är att det timantalet inte har minskat med tiden. Nu 27 år senare lever jag i min önskedröm - att hitta ett företag som är "dumt" nog att betala mig för att göra dataprogram på arbetstid. Något som jag skulle gjort ändå. Kanske inte exakt de program som jag gör på jobbet, men dataprogrammering hade det varit i någon form.
År 1982 ansågs man en smula "udda" som satt så mycket framför sin dator. Idag är det lite annorlunda och jag känner många som sitter framför sin dator stor del av sin lediga tid. Och de är inte så udda. Inte alla i alla fall... :-)
År 1982 började jag producera en mängd dataprogram. Program som kunde köra på min Vic 20. Och bara där! Man kunde stolt visa upp programmen för en kompis, men ingen annan hade ju någon dator, så man kunde inte dela med sig eller göra små hjälpprogram åt någon annan än sig själv.
De program jag en gång gjorde på den datorn blev kvar där i många år. Men sedan klurade jag ut en plan för att rädda dem. Jag hade sedan länge sparat dem på min femtums diskdrive (1542). Därifrån kunde jag år 2002 locka ut dem till min Amiga med en sladd köpte av en kille i Rumänien som lödde ihop den och skickade hit den mot 80 kronor i ett kuvert.
Från Amigan kunde jag PC-formatera mina Amiga-disketter och spara programmen på dem. Och till slut hamnade de i min PC. Nuförtiden finns en hel samling program som simulerar en Vic 20 fullständigt som man kan köra på sin PC. Och plötsligt hade de gamla programmen fått liv igen.
I helgen tog jag ett nytt steg mot att få ut mina program i världen. Jag spelade in datorskärmen medan jag använde mina gamla program och gjorde en film av dem. Tja, flera faktiskt. Och så lade jag ut dem på youtube.
År 1982 ansågs man en smula "udda" som satt så mycket framför sin dator. Idag är det lite annorlunda och jag känner många som sitter framför sin dator stor del av sin lediga tid. Och de är inte så udda. Inte alla i alla fall... :-)
År 1982 började jag producera en mängd dataprogram. Program som kunde köra på min Vic 20. Och bara där! Man kunde stolt visa upp programmen för en kompis, men ingen annan hade ju någon dator, så man kunde inte dela med sig eller göra små hjälpprogram åt någon annan än sig själv.
De program jag en gång gjorde på den datorn blev kvar där i många år. Men sedan klurade jag ut en plan för att rädda dem. Jag hade sedan länge sparat dem på min femtums diskdrive (1542). Därifrån kunde jag år 2002 locka ut dem till min Amiga med en sladd köpte av en kille i Rumänien som lödde ihop den och skickade hit den mot 80 kronor i ett kuvert.
Från Amigan kunde jag PC-formatera mina Amiga-disketter och spara programmen på dem. Och till slut hamnade de i min PC. Nuförtiden finns en hel samling program som simulerar en Vic 20 fullständigt som man kan köra på sin PC. Och plötsligt hade de gamla programmen fått liv igen.
I helgen tog jag ett nytt steg mot att få ut mina program i världen. Jag spelade in datorskärmen medan jag använde mina gamla program och gjorde en film av dem. Tja, flera faktiskt. Och så lade jag ut dem på youtube.
Så idag kan man se vad den då 17-åriga Lasse knåpade med framför sin dator år 1982 fram till våren 1984, då Vic 64:an kom in i mitt liv. Men det är en annan historia...
http://www.youtube.com/results?search_query=oxvalley&search_type=&aq=f
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar