31 januari 2017

Numera bor jag ensam

Ja.. inte helt ensam. Mina barn bor med mig på halvtid. Och med "numera" menar jag de sista två och ett halvt åren. Så man börjar vänja sig.

I juli 2014 flyttade (ex)sambon iväg till en lägenhet en knapp kilometer från mig, Och dotterns skola ligger mitt emellan. 

Den stormlika familjesituationen som var innan löste sig i och med det. Numera träffas vi så ofta det behövs för att gemensamt ta hand om eller fira barnen. Vi har firat nästan alla födelsedagar, julaftnar, nyåsaftnar och midsommaraftnar ihop med barnen sedan dess. Det bara funkar nu..

Det något udda med vår nya konstruktion är att vi byter barn varje måndag.... och onsdag.... och fredag..
Eftersom vi bor så nära fungerar det smidigt. Bara barnen kommer ihåg att gå åt andra hållet från skolan dessa vardagar.

Vi började så för att dottern "inte kunde vara utan mamma mer än två dagar högst". Jag trodde nog vi snart skulle överge den metoden och byta en gång i veckan istället, vilket verkar vara "lag". Men jag hade fel! Jag har abdikerat den åsikten och håller fast vid detta. Det finns en sak som slår allt annat med stor kraft på fingrarna. Man behöver aldrig säga till sina barn "Hej då, nu ses vi inte på en vecka!". Det är max tre dagar en fredag till måndag.

Det är väl bara semestern som inte fungerar med denna metod. Man blir då fängslad i att inte kunna åka iväg med eller utan barnen i mer än 2-3 dagar, för sedan ska man hem och byta. Och bytardagarna blir liksom halva oavsett om man hämtar eller lämnar. På senare tid har vi försökt pussla lite längre scheman över loven. Ett schema som ibland snabbt omplaneras och ibland lämnar barnen med en känsla av att de inte riktigt vet vem de ska sova hos nästa natt.

Jag har köpt loss det parhus vi bott i och lär mig steg för steg om hur trädgården och huspysslandet fungerar. Som när exet sa att borde klippa ner rosorna och jag svarade: 
- "Va, har jag rosor?"

Mindre än en månad efter att vi flyttat isär så visade det sig att diskmaskinen läckt vatten ner genom trossbotten till våningen under. Fick handdiska ett bra tag medan hantverkarna lagade golvet. Detta plus min iver att stryka alla lakan och T-shirtar gav mig full sysselsättning på kvällarna. Numera har man blivit mer luttrad och nu stryks inga lakan eller T-shirtar, men tvätten skapar en massa pysslande i alla fall. Konsten att vika kläder har förfinas sakta. Strykjärnet har försetts med äggklocketimer så man slipper oroa sig efteråt.

I helgen blir det klippa fruktträden. Och bara för att jag kan så har jag sparat det längst skottet på varje träd. Bara för att man undrat "Om man inte klippte skotten, hur mycket skulle de växa då". Kommer att göra så i helgen med, och spara det näst längsta skottet. Postar en bild när det är klart på lämpligt media.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jubileum sedan jag började jobba idag

Idag är det den 14 juni. Den 14 juni började jag att jobba. Slutade gymnasiet den fredagen 11 juni och for iväg med min granne, för hans enm...