19 maj 2009

Vikigt i livet

I morse när jag var klar för att åka till jobbet så var inte Anton det. Han satt i sitt rum och ritade en teckning. Jag tjatatade på att han skulle bli klar.
- "Snart..." sa Anton.

Jag gick efter hans tandborste och kläder. Anton färglade sin teckning där han ritat fröken och några i klassen.
- "Kom nu, Anton!"
- "Snart..."

Han ville sedan ha en plastficka att stoppa teckningen i. Jag suckade och hastade efter en. Sedan ville han rulla ihop plastfickan och ta med den till skolan.
- "Men vi måste åka nu, Anton. Pappa ska till jobbet!"
- "Snart..."

Sedan ville han ha en gummisnodd att sätta runt den hoprullade plastfickan. Sedan en annan gummisnodd för att den första var för stor.
- "Pappa kommer för sent till jobbet, Anton!"
-"Jag ska bara..."

Pappa kokade lite på insidan av att Anton inte förstod hur viktigt det var att pappa skulle komma iväg till sitt jobb.

När vi äntligen kom ut genom dörren och in i bilen slog mig en tanke. Tänk dig 10 eller 20 år fram i tiden från idag. Vad kommer då att vara viktigast? Att pappa kom till jobbet i tid den där dagen? Eller att vi sparat teckningen med hans fröken och barnen från första klass?

Med lite mer perspektiv på det hela så insåg jag till slut vad som verkligen är viktigt i livet.




Vad som egentligen hände i Svanvikskurvan

Semester i juli 1984. Jag har lånat min mammas bil, en röd Volvo 242, årsmodell 1972 – FXO 625, så ofta att hon beslutar sig för att köpa e...