Lina ritar huvudfotingar

Lina har nu lämnat stadiet där hon bara ritar kludd och har nu börjat rita huvudfotingar. Förra veckan ritade hon mormor. Mormor bestod av en lång oval med en liten cirkel för huvudet ovanpå.
- "Mormor har många armar" sa hon och ritade glatt dit 8 armar på mormor.

Mitt i bröstkorgen ritade hon en nästan rund cirkel.
- "Är det där mormors hjärta?" frågade jag.
- "Det är en köttbulle." sa Lina.

I helgen ritade hon av sina kusiner och hennes morbror med familj. När hon kom till babies-Astrid så gestaltade hon henne med en liten rund ifylld boll. Mitt i ritandet av Astrid stannade hon upp, tittade på mig och frågade:
- "Har hon öron?"

Måndagen den 16 mars - Vad vi gjorde sedan på Kanarieöarna.

På förmiddagen lämnade vi in Lina på Bamseklubben. Man såg på henne att hon blev lite ledsen när vi andra gick ut. Men Anton var framme och tröstade henne och sa att om hon blev för ledsen så kunde ledarna ringa efter oss.

Vi andra tre lade oss sedan runt poolen i solen. Efter ca en timme ringde det i mobilen och jag hann inte svara. Jag misstänkte ju att det var från Bamseklubben och stegade ner dit. Då ringde det igen och mycket riktigt var det från dem. Jag kunde meddela att jag stod utanför deras låsta dörren och blev genast insläppt. Där inne satt Lina på trappen och ville hem. Hon grät inte, men de sa att hon varit lite ledsen.

Vi tog med oss Lina och uppsökte Coco Loco på nytt för en ny lunch. Idag var det en äldre dam som var servitris. Hon tog vår order med bland annat om en Capricciosa utan svamp till Anton. Hon försvinner ett tag och kommer tillbaka med tallrikar som hon slänger ut och går därifrån. Jag blir tvungen att ropa på henne och meddela att den Capricciosa vi fått ju var full av svamp i alla fall. Hon tittade oförstående på mig, och menade att det var klart att det var svamp i den, det var ju Capricciosa. Anton blev ledsen och vi fick pilla bort så mycket svamp det gick, medan tanten oförstående promenerade ut i köket igen.

När vi ätit upp började det bli knappt om tid igen innan Antons Super Kids skulle börja. Vi bad om notan men inget hände. Efter ca 10 minuter så reste vi oss för att gå fram till kassan själva. Då blev det fart på servitörerna som till slut fick fram en nota. En servitör pekade på mannen i kassan och sa:
- ”Kill him!”

Vi hade ätit identiskt samma meny idag som dagen innan, bortsett från att jag tog en Cola istället för en stor öl. Men idag kostade det 32 Euro, 5 Euro mer än dagen innan. Måste vara Cola-brist i landet…

Vi kom några minuter sent till Super Kids även denna gång. Vi trodde att han skulle spela fotboll, men vi hade läst på fel vecka och istället bjöds de på en Canarias-dag och vandrade nere i de lokala butikerna och bjöds på glass av Super Kids personal. Dessutom var de i samma affär vi hade varit i dagen innan, den med massor av TV-spel. Anton hade fått mersmak för dem när de kom tillbaka och han tjatade på att vi skulle gå dit igen. Efter mycket tjat gav vi efter och tillbringade en timme där igen på kvällen. Där fanns också en av de andra mammorna till barn i Super Kids som var där med sina barn igen av helt samma anledning.

Antons första video på youtube

Anton berättade i lördags att han hittat på ett eget pappersflygplan. På skolan blev det så populärt att han fick vika 16 kopior till sina kompisar, sa han. Jag förslog att vi kunde filma vikningen och lägga ut den på youtube.

Sagt och gjort. Filmen är klar och godkänd av sambon. Jag själv har varit noga med att hans ansikte inte skulle synas. Det skulle kännas lite olustigt då, tycker jag.

För den nyfikna så finns det en minut och 38 sekunder med origami här:

http://www.youtube.com/watch?v=ep2RZZVlBCI

Antons senaste påhittade ord

Anton uppfann ett av sina berömda nya ord idag.

"Fusktabletter"

Fundera en stund på vad det kan vara...















Rätt svar: Dopningstabletter

Ekot

Allt som storebror gör vill Lina också göra. Hon härmar precis allt. Det får mig att minnas att min mor ofta berättat om att min syster gjorde på samma sätt när vi var små. Mamma kallade henne "Ekot".

Innan vi satte oss i bilen i morse för att åka till fritids och dagis så hade Anton och Lina springtävling i trädgården. När de kom i mål utropade Anton:
- "Jag kom tvåa."
- "Jag kom..åtta" sa Lina.
- "Jag vann! " sa Anton, och sträckte händerna i luften.
Lina sträckte då genast upp sina händer och ropade:
- "Jag vann!"

Barnen leker kurragömma

Tänkte sticka emellan på resebeskrivningen och skildra vad barnen gjorde imorse innan vi åkte till dagis, skola och jobb:

Anton och Lina lekte kurragömma. Anton frågade:
- "Hur mycket ska jag räkna till?"
Lina:
- "Ett, två, tre, fyra, fem, sex, åtta, nie, elva tie, elva, tie..."

Lina gick och gömde sig och Anton räknade:
- "..elva, tie, elva, tie... Nu kommer jag!"
Då hörs en röst från köket:
- "Här är jag!"

Sedan fick Anton gömma sig. Lina gick runt och ropade:
- "Anton, var är du?"
Hon var förvånad över att han inte svarade. Jag hjälpe henne leta en stund och vi hittade Anton bakom hans öppna dörr till hans rum. Lina drog ut honom i armen och kröp själv in bakom dörren och sa:
- "Nu är det min tuouj (tur)."

Hon pekade ut i hallen och menade på att Anton skulle gå ut och räkna...

Söndagen den 15 mars 2009

Vi åt vår första hotellfrukost på måndagsmorgonen. Den var verkligen jättelik med omeletter, korv, bacon, vita bönor, wienerbröd och chokladdoppade munkar.
Vi insåg ganska snart att vår semesterdag var ganska inrutat trots allt. Lina skulle skriva in sig på Bamseklubben klockan 10.00. Anton vägrade dock skriva in sig på sitt Superkids vi anmält honom, till klockan 13.30. Men när han väl var med Lina på sin inskolning och träffade de superduktiga och kompetenta båda ledaren, Pelle och Cissi, så ändrade han sig genast och ville var med. Som tur var kunde han skrivas in när vi ändå var där, så då fick vi en tid mindre att passa.
Strax därefter var det dags för Linas första besök på Bamseklubben klockan 10.00 till 12.00. Hon kom ut därifrån med pånitade öron på kepsen hon fått och kaninmålad i ansiktet.
Därefter gjorde vi ett djärvt försök att komma utanför hotellområdet för första gången och äta en bit mat på lämplig restaurang. På vägen dit frågade min sambo :
- ”Lina, vem älskar dig?”
- ”Eva” svarade Lina snabbt. ”Eva på lekstugan.”
Eva är en av hennes dagmammor hemma i Linköping. Detta var ett överraskande svar för oss.


Vi hittade restaurang ”Coco Loco” alldeles nere vid vattnet. Anton sa att det inte var alla restauranter som hade en dörr öppen ut mot Atlanten. Tre figurer utklädda till Bamse, Skalman och Lille Skutt passerade utanför restaurangen och Lina och jag gick ut och hälsade på dem. Linas samlade intryck var att ”Skalman var längst av dem”.
Anton åt sedan en vuxenstorlekav Capriccosa utan champinoner som han formligen älskade. Poco Loco slog däremot rekord i att vara långsamma på att få in notan, så vi var inte tillbaka förrän klockan 14.30, och då hade Superkids redan hållit på i en halvtimma. Anton hoppade dock in och stortrivdes med evenemanget. Vi också för då såg vi till att Lina sov middag under den tiden och deras föräldrar kunde pusta ut i en dryg timma.
När Anton kommit tillbaka drar vi oss ner mot affärerna utanför hotellet igen och vi hittar en spelhall som också hade tillgång till Internet för en halv Euro för 20 minuter. Jag testar det för att kunna läsa mig till i vilken ordning melodierna placerat sig i svenska melodifestivalens final som vi missat kvällen innan eftersom vi satt på flyget då. Allt medan Anton provar några av spelen.
På kvällen tittade vi på TV och båda barnen höll sig vakna till runt 20.00. Då kröp jag och barnen ner i vår dubbelsäng och jag läste Kalle Anka för dem med en på varje arm. För pappa var detta en oerhörd kvalitetstid.