Jag och Annika Lantz

Jag brukade börja jobba på Intentias kontor redan vid 7 på morgonen eftersom de flesta andra började 8 och man då kunde få lite gjort.
Som enda sällskap hade jag min lilla radio. Den spelade P3 och Annika Lantz pratade. Denna morgon gick hon ut med att hon hade fått hemoröjder (om det nu stavas så). Hon hade också fått ett tips att om man värmde upp rödvin och doppade lämplig del av kroppen i de heta ångorna så skulle det hjälpa mot hemoröjderna. Jag kom på en kort kommentar som jag snabbt mailade in till P3:
"Ändan i rödvin - heter det inte RÖV-VIN då?".
Det tog bara 5 minuter så läste plötsligt Annika upp denna fras. Jag blev alldeles paff! Man hade fått bevis på att de sände direkt. Och så kändes det lite som om man själv var med i radion.
Det var först på frukosten som jag fick tag i nån att återberätta dagens bedrift för. Det blev Peter M Nilsson som jag annars inte samspråkade med så ofta som fick motta min historia. Han replikerade att han också haft radion på och hört detta läsas upp.. de sa ju t.o.m. att det var Lars Svensson som skickat det.
Jag hatar att heta Lars Svensson!! (Förlåt, mamma.) Alla andra heter ju det också. Det finns 26 killar till som har sin hemtelefon under det namnet - bara här i Linköping! Vilket gör det hopplöst för mig att hittas i telefonkatalogen.

Nå, denna historia har en del 2 också. Dagen därpå pratade Annika fortfarande om sina hemoröjder (Yes, she was a real pain in the ass, back then). :-)
Jag mailade in kommentaren:
"Annika Lantz har gett hemoröjderna ett ansikte, fast tvärtom"
Det tog bara 5 minuter så läste hon upp detta också. Denna gång frågade jag inte ens nån om de hört detta. Det var ingen idé liksom.

Det finns faktiskt en del 3 också. Några dagar senare så ville Annika att man skulle maila in vad man kan likna en dator med. Jag satte ihop en fras och mailade in:
"En dator är som ett träd, grenarna är som katalogerna och filerna som löv. Dessutom kan man skörda frukterna av dess arbete max en gång om året".
Denna gång förberedde jag mig genom att kasta in en tom kassett i min kassettradio och spelade in Annika en stund framöver. Plötsligt läste Annika upp:
"En dator är som ett träd, grenarna är som katalogerna och filerna som löv...", det var ju en fin liknelse sa hon sarkastiskt och lade bort mitt mail. Efter detta har hennes inkorg fått vara ifred. Tills idag då...